Pappa
Min pappa dog en dag när jag befann mej i paradiset, Rio jag vet inte om han är i paradiset nu men han finns inte här mer. Pappa dog i Januari för 5 år sedan. Saknaden kommer och går saknar inte honom så mycket som allt han lärde mej. Texten är till dej pappa!
Det snöade på din begravning
Snön som föll närmast smälte fort
Prästen sa han inte känt dej personligen
Sen ljög han om allt gott du hade gjort
I ett väder ingen människa välsignat
Rabblade dom närmsta Fader Vår
Nåns ungar kastade snöbollar mot molnen
I våta skor började några redan gå
Och där låg du under mosskransar och granris
Med en blombukett som vissnat vid din sida
Flera famnar djupt nere i dyn
Som om jorden hade öppnat sig och svalt dej
Utan att du ens fått ta adjö
Jag frös och kände tårarna komma
Men jag grät bara för all den tid som gått
Att varje timma, var sekund är räknad
Var någonting som jag aldrig förstått
Jag vandrade genom alla år som varit
I en labyrint av självförakt
En skugga i en spegel kom emot mej
En kontur som inte kunde ses exakt
Som i en drogad sömn, som i en slummer
Sjönk jag i en ejderdunsbädd
Jag visste att smärtan snart var över
Och jag var inte längre rädd
På andra sidan rädslan fanns en frihet
Som jag aldrig hade känt förut
En aning av en evighet, en stillhet
Som när allt är över, allt är slut
Pappa----hej då. /den store fan.
Dina texter är underbara!
Finns alltid om det blir för jobbigt för dig.